Yrkande: att Blomska gården flyttas samt att övrigt vad som skrivs i denna motion beaktas.

I denna motion kommer jag därför redovisa varför, när, till vilken plats etcetera om det som berör Blomska Gården.

Begreppet ”beakta” har följande synonymer: fästa avseende på, ta hänsyn till, tänka på, uppmärksamma, akta på.

Motsatsord är: frånse och förbise.

Historisk bakgrund: Blomska gården på Kvarnbacken

Det äldsta bevarade bostadshuset från en handels- och hantverksgård på Häggholmen. Ett av Piteås mest värdefulla hus ur kulturhistorisk synpunkt.

Det som idag kallas Blomska gården är huvudbyggnaden från den gårdsbebyggelse som tidigare fanns på fastigheten Lekatten 127 på Häggholmen i centrala Piteå. Huset flyttades till sin nuvarande plats och övertogs av Pitebygdens fornminnesförening på 1930-talet.

Här öppnade hembygdsmuseet Kvarnbacken 1942.

Byggnaden är en timrad vinkelbyggnad med en överbyggd bred portgång. Den är uppförd i två låga våningar och täckta med sadeltak. Den har en rödmålad locklistpanel och vitmålade snickeridetaljer och fönsterluckor. Taket är täckt med rött lertegel.

Husets ålder finns inte belagt i skriftliga källor, men gården brukar dateras till 1700-talet.

Historik

Blomska gården är en av få kvarvarande byggnader från den gamla staden. Husets ålder är okänd, men fastigheten finns upptagen redan på 1750 års karta. Tomten låg utanför den ursprungliga stadsplanen 1667.

På 1783 års karta har fastigheten försetts med beteckningen Lekatten 127. Vid detta tillfälle ägdes den av Jonas Porsman, som köpt den av Anna Backman, sin svärmor.

På 1898 års karta finns fastighetens olika byggnader för första gången utritade. Längs Lillbrogatan ligger boningshuset, en L-formad byggnad. Längs tomtens inre delar ligger fyra uthus av varierande storlek.

Från 1786 till 1855 var tomten delad i två delar som hade två ägare. Detta har föranlett en förmodan om att boningshuset först varit två bostadshus, som sedan byggts samman genom en portöverbyggnad, när hela fastigheten förenades under en ägare. Utifrån de historiska källor som finns tillgängliga är det inte möjligt att verifiera eller falsifiera detta antagande.

Av brandförsäkringshandlingar framgår uthusens användning: på tomten stod ett stall, en bagarstuga samt en verkstad, som också innehöll stall och ladugård. Under den sista ägaren, sadelmakaren O.G. Blom, användes verkstaden som sadelmakeri. Bagarstugan revs 1923, verkstaden flyttades till okänd plats 1933. År 1936 uppgavs alla uthus vara rivna.

På 1930-talet skulle Lillbrogatan breddas och boningshuset inköptes då av Piteå stad. 1936 överlät stadsfullmäktige byggnaden Pitebygdens fornminnesförening. Huset flyttades till Kvarnbacken och iståndsattes 1937-1939 genom föreningens försorg. Marken ägdes av staden. Vid flyttningen gjordes en del mindre förändringar, bland annat revs två mindre tillbyggnader. Men i stort sett bevarades gården i autentiskt skick. Två kakelugnar tillvaratogs och återuppsattes på den nya platsen.

Hembygdsmuseet Kvarnbacken invigdes 1942. Byggnaden kom sedan att hysa museet ända fram till 1979 när museiverksamheten flyttade till rådhuset. Huset har sedan dess haft varierande användning, men under långa perioder också stått övergivet.

Varför Blomska gården skall flyttas:

Det är ett av Piteås mest värdefulla hus ur kulturhistorisk synpunkt.

Det står på en plats som inte är tillgängligt för medborgare i Piteå Kommun.

Det är inte öppet för medborgarna.

Få känner till Blomska gården.

Av kulturella och ur historiska aspekter är det viktigt att medborgarna kan få en liten återkoppling till den verklighet för forna tiders befolkning i Piteå

När skall Blomska gården flyttas:

Så snart som möjligt.

Det är viktigt med en tidsgräns och en tidsplan. Risken är annars att det inte blir av.

Var skall Blomska gården placeras:

Platsen måste vara så central så den blir tillgänglig för medborgarna.

Det måste finnas en plats där byggnaden passar in i den kombination av storstadssträvan och småstadsidyll som Piteå nu befinner sig i.

Placeringen av byggnaden är viktig då byggnaden skall harmonisera med andra byggnader.

Vad skall Blomska gården användas till:

Viktigt är att den är ”levande och inte bara fungerar som ett stelt betraktelsemuseum”.

Hägnan i Luleå och Gamlia i Umeå och Jamtli i Östersund är varianter på ”levande museer” där såväl turister som lokalbefolkning kan få tillgång till historien. Swensbylijda är också en liknande variant.

Blomska gården skulle kunna vara en embryo till en motsvarande stadsnära variant. Detta beroende på placering. Man skulle kunna börja med något enkelt; typ ett café som inte disharmonierar med den kulturella historien. Historisk och kulturell kvalitet; kok-kaffe och tilltugg som är av mer ursprunglig och ålderdomlig karaktär, d v s inte sådant som massproducerats i bageri-industrin eller motsvarande anläggningar. Möteslokal.

Vad skall Blomska gården inte användas till:

Vintern 2015-2016 framfördes förslag att Blomska gården skulle användas som övernattningsboende för hemlösa individer som vistas i Piteå. Det skulle i huvudsak handla om personer med diverse missbruksproblem samt tiggande romer från Rumänien och Bulgarien. Och andra hemlösa vilka de nu skulle kunna vara.

Hemlösa människor med missbruksproblem bör naturligtvis ha tillgång till bostad. Människor som befinner sig i ett missbruk bör naturligtvis ha adekvat hjälp. Men missbruksproblematik är ofta ett komplext fenomen och att använda en kulturhistorisk värdefull byggnad som ett natthärbärge är en fel metod att hjälpa dessa.

Kommunfullmäktige har tidigare avslagit en av mig författad motion där jag yrkade att man skulle använde en olaglig undervisningsmetod (som vissa kommuner använder sig av). Distansundervisning är en olaglig undervisningsmetod. Att upplåta övernattning för människor som man inte vet har rätt att stanna i Sverige är att uppmuntra till olagligt beteende. EU-medborgare har rätt att stanna tre månader i varje EU-land för att under denna tid söka sig ett arbete. Det är möjligt att tiggeri utanför affärer är en slags metod att visa att man söker arbete. Många har också noterat att dessa tiggare överskrider gränsen tre månader och att de därmed inte har laglig rätt att stanna i landet. Hur som helst är det direkt olämpligt att använda den kulturhistoriskt värdefulla Blomska gården till natthärbärge för människor som man inte vet om de har rätt att vistas i landet.

Förslag på placeringar av Blomska gården:

Om Byxtorget hade varit större och inte haft så mycket höghus hade detta kunnat vara en bra placering för Blomska gården.

Mot vattnet från Uddmansgatan kan vara en mer lämplig plats. Problem finns med överfart  över Timmerleden liksom en järnvägsspår. Placeringen skulle då i alla fall harmonisera med kyrkan som ligger på andra sidan av de centrala delarna. Placeringen borta vid Sjöbodan är för långt bort för att vara av intresse. Samma gäller en placering vid Norrstrandsbadet. För långt bort.

En annan placeringsplats skulle kunna vara nedanför kyrkan. Kyrkparkeringen skulle man kunna ta bort. Fördelen skulle kunna vara närheten till en annan kulturhistorisk sevärdhet – nämligen själva kyrkan. Synergieffekter kan härmed uppstå. Besökare går till båda platserna.

En tredje plats skulle kunna vara Badhusparken. Nackdelen är att byggnaden då sannolikt mest kommer kunna utnyttjas sommartid då diverse evenemang pågår. Storgatan från Rådhustorget till Badhusparken saknar affärer och mindre intressant för människor att då ta sig dit.

En fjärde plats skulle kunna vara på området där Gunnars kiosk och Järnvägsstationen fanns. När järnvägsområdet med dess räls försvinner så kan området vidgas och ler kulturhistoriska och kulturella byggnader etableras på detta område. Här kan mera park anläggas.

Ett femte område skulle vara delar av parkeringsplatsen i Storgatans förlängning. Både alternativ fyra och detta harmoniserar då med Rådhustorget-Badhusparken.

Ett sjätte område skulle kunna vara att man flyttar Blomska gården ut och placerar den i norra delen av kommunen för att där möjliggörande en uppbyggnad av en slags landsbygdsattraktion. Norra delen av kommunen har drabbats av flera neddragningar och detta skall då kunna ses som en landsbygdssatsning.

Fotnot 1: Fotona tog jag för cirka 10 år sedan.

Fotnot 2. Utifrån den kritik som delgivits mig avseende formen och strukturen på mina motioner var/är jag därför tvungen att förklara vad begreppet ”beakta” betyder. Synonymer är: fästa avseende på, ta hänsyn till, tänka på, uppmärksamma, akta på.

Motsatsord är: frånse och förbise.

Fotnot 3. Ledamöter i Piteå Kommunfullmäktige har framfört att ”det är så jobbigt att läsa så mycket text”, att ”det är svårt att begripa vad jag egentligen vill då det finns många att-satser i motionerna”. Det har också framförts åsikten att en motion maximalt får och skall rymmas på en A4-sida vilket skulle vara analogt med en maximal talartid på 3 minuter i fullmäktige. Jag delar ingen av denna typ av åsikter. Jag menar att en motion skall innehålla så mycket information som möjligt för att förbättra möjligheten för läsaren att granska och bedöma innehållet.

Fotnot 4. Jag använder mig inte heller av modeord typ begreppet ”omtag” (Barn och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola i ett interpellationssvar). Ordet omtag är populärt men saknar helt definition och betyder i det närmaste ”kanske kommer jag/vi titta på ärendet igen”. Jag använder mig av begrepp som är officiellt fastställda och definitionsmässigt klargjorda av såväl Språknämnd som Svenska Akademin i sin ordlista. Kommunalrådet Peter Roslund lät påskina, fullmäktigemötet 2016-03-14, att definitionen av begreppen urbanisering och urbaniseringsgrad var ett slags påfund av mig. Så är inte fallet; urbanisering är officiellt en process som definitionsmässigt innebär att människor flyttar från landsbygden till staden. Urbaniseringsgraden är officiellt definitionsmässigt relationen mellan antalet människor bosatta i stad respektive landsbygd.

Återigen, yrkar härmed:

att Blomska gården flyttas samt att övrigt vad som skrivs i denna motion beaktas.

Skol och Landsbygdspartiet 2016-04-05
Anders Nordin