Gustaf Edlund undrar i PT 1 april hur man tänkt när man subventionerar solenergi i norra Sverige.
Hur politikerna tänkt vet jag inte men här är mina tankar om produktion av sol-el i norra Sverige. Piteå har ca 1900 soltimmar per år. Området kring norra polcirkeln är jordens ljusaste plats med cirka sju dygn mer dagsljus jämfört med områdena runt ekvatorn. Vintern är mörk och finns i hela landet. Oklokt att missgynna den plats som ger mest sol-el.
Facebooks tre serverhallar utanför Luleå drar el på 1 Twh/år. Hela svenska industrin förbrukar 55 TWh. Serverhallar placeras i norr då det är kallt på vintern. På sommaren skulle alla serverhallar och liknande kunna använda sol-el. För nedkylning men också för drift. Lindbäcks-stadions skidtunnel är en variant där sol-el kan användas för att få kyla.
Lokal el-produktion ger ett mindre sårbart samhälle. Ett gäng islamanhängare kan ju få för sig att ta sig till paradiset tillsammans med ett kärnkraftverk eller så kan verket haverera av ålderdom. Då måste all tillgänglig el skickas söderut.
Svenska Kraftnät behöver inte bygga ut och förstärka stomnätet ju mer el som produceras lokalt.
Staten får snabbt tillbaka det bidrag man gett till sol-el. Den som säljer sin överskottsel får ungefär betalt med hälften vad det kostar att köpa el. Det är köparen som betalar energiskatt och dessutom moms på det hela. Staten får därmed tillbaka sin investeringskostnad/bidraget ungefär dubbelt så fort som den som äger anläggningen. Nätbolagen och staten tjänar pengar utan att behöva investera något i t ex kablar.
Flygresenären i sin SUV, PT 30 mars, påstår att våra koldioxidbesparingar här är meningslösa ”eftersom hela världen fullständigt skiter i det så länge oljan flödar”.
Hen uppvisar okunskap. Oljan flödar inte längre och räcker inte till. Den har fastnat på en prisnivå där det inte är lönsamt att borra efter ny olja. Stiger priset så ökar direkt andelen andra energikällor.
En person från den rikaste procenten av jordens befolkning släpper i genomsnitt 175 gånger mer koldioxid än en person från de fattigaste 10 procenten. De totala utsläppen från den fattigaste halvan av Kinas befolkning (ca 600 miljoner) motsvarar endast en tredjedel av de totala utsläppen från de rikaste 10 procenten av USA:s befolkning (ca 30 miljoner). En person från de rikaste 10 procenten av Indiens befolkning släpper ut en fjärdedel så mycket koldioxid som någon ur den fattigaste halvan av USA:s befolkning. Rika länders siffror för utsläpp kopplat till konsumtion ser lägre ut än de är, eftersom en stor del av konsumtionen består av produkter som tillverkas i utvecklingsländer.
Vi i Sverige måste fortsätta vara så bra vi kan på att visa på lösningar på de miljöproblem som finns. Då slipper 1,3 miljarder indier köra SUV-ar på fossilt bränsle. Vi slipper få problem som inte går att lösa.
Biogas-anläggningen i Infjärden är ett bra exempel på hur man kan åstadkomma fler jobb, stödja den lokala ekonomin men också visa tekniken för omvärlden. Metangas är 30 – 35 gånger aggressivare än koldioxid och måste tas om hand. Att konvertera den till bränsle är en klok metod. När den styrande majoriteten i kommunen säger nej till denna anläggning så visar de på en total avsaknad av miljötänk, ekonomi och vikten av teknikkunnande.
Anders Nordin .