Bakgrund:

Ansvar
Latrin, toalettavfall i slutna tankar samt slam och filtermaterial från enskilda avlopp utgör vanligtvis hushållsavfall. Kommunens avfallsorganisation ansvarar för att hämta och omhänderta dessa avloppsfraktioner. Behandlingen utförs ofta hos kommunala avloppsreningsverk. Varje kommun ska ha en renhållningsordning som består av en avfallsplan och föreskrifter om avfallshanteringen. I föreskrifterna regleras närmare vad som gäller kring tömning av enskilda avlopp, som tillgänglighet, ansvar och undantagsmöjligheter.

Lagstiftning
Nära hälften av alla avloppsanläggningar i Sverige bedöms inte vara godkända. Ungefär 130 000 av dem har enbart slamavskiljning och är direkt olagliga. Otillräcklig rening av avloppsvatten från små avlopp bidrar till övergödning i vattendrag, sjöar och kustvatten. Enligt Havs- och vattenmyndigheten  finns det i dag i Sverige cirka 700 000 enskilda avloppsanläggningar som bidrar med nästan lika mycket övergödande ämnen som de större reningsverken gör tillsammans. Två nya lagar föreslås. Det handlar bland annat om krav på rening av smittämnen och inte enbart näringsämnen, som dagens lagstiftning innebär.

Det finns cirka 3000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Avloppsanläggningar med dålig reningsförmåga förorenar ytvatten, men kan också vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet och på så sätt förorenar vattnet i dricksvattenbrunnar eller vattentäkter. För att värna om grundvattnet och ytvattnet samt minska risk för människors hälsa är det viktigt med avloppslösningar som har bra reningsförmåga. Det finns många avloppsanläggningar i kommunen som behöver åtgärdas av såväl hygieniska som miljömässiga skäl. Piteå kommun har påbörjat ett arbete med att se över vatten- och avloppssituationen i bebyggelseområden utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.

Totalt omfattar utredning ca 900 fastigheter. För att få en hanterbar storlek på projektet har den geografiska avgränsningen genomförts utifrån två kriterier: närhet till den kommunala huvudvattentäkten samt centrala omvandlingsområden i Piteå. Det finns även önskemål från flertal fastighetsägare inom de aktuella områdena att få en standardhöjning för vatten och avlopp.

Ekonomisk problembild samt argumentation

  1. Att få till stånd acceptabla avloppslösningar är något som gynnar alla i kommunen. Det råder ett så kallat allmänintresse.
  2. Den enskilde ägaren av en i verkligheten undermålig anläggning ser inte detta som ett problem. I sådana fall skulle ägaren till anläggningen ha vidtagit de åtgärder som krävs för att få till stånd en bra anläggning.
  3. Vid köp av en fastighet så vet man vad som ingår i fastigheten. Köparen bör också veta och känna till vilka åtgärder som måste vidtagas, till exempel om vattnet inte håller godtagbar standard samt kvaliteten på avloppsanläggningen som fastigheten är ansluten till. Både fastighetsägaren liksom kommunen har båda ett visst ansvar att hålla sig informerad om vad som kan krävas av en nybliven fastighetsägare under den närmaste tiden framöver.
  4. Den personliga ekonomin bestämmer i mycket stor grad vilken fastighet och var den är belägen som är möjlig att köpa.
  5. De dyraste och attraktivaste fastigheterna finns i centrala Piteå med stadsnära landsbygd.
  6. Generellt sett är fastigheterna billigare ju längre bort från centrum dessa är belägna.
  7. Till alla företeelser finns det undantag men generellt sett kan man nog konstatera att många som är bosatta på landsbygden och i glesbygden har en sämre socioekonomisk situation än de som har råd med mera mot centrum närliggande fastigheter.
  8. De fastigheter som saknar godtagbara avloppsanläggningar är belägna på landsbygden.
  9. Anläggningar som varit godtagbara och godkända sedan 10-20 år tillbaka i tiden eller ännu längre tillbaka håller ibland inte längre måtten med nuvarande krav. Detta är dock inget som en enskild fastighetsägare hade kunnat förvänta sig vid tidpunkten för köpet av fastigheten.
  10. En ny anläggning ökar inte värdet på ett hus. Saknas anläggning så är det mera troligt att nuvarande fastighetsvärde sjunker med samma summa som en ny anläggning kostar.

 

Man kan uttrycka det som så att ett allmänt intresse, i form av en för den enskilde fastighetsägaren helt okänd pålaga, läggs på många landsbygdsbor med en svag ekonomisk situation. Många innehavare av en numera icke acceptabel avloppsanläggning vet sannolikt i bakhuvudet om att man borde ha en bättre anläggning. Att man inte införskaffat en sådan beror till största delen på att den egna ekonomin inte förmår detta.

Som framgår av nedanstående dokument från Pireva avseende krav och till Pireva anslutningskostnader så kan det för en enskild fastighetsägare bli så dyrt att man i värsta fall inte kan bo kvar på fastigheten.

Anslutning utanför verksamhetsområdet

Vid anslutning till kommunalt VA utanför verksamhetsområdet tillämpas Regler för VA-anslutning utanför verksamhetsområde. Kommunal VA-anslutning erbjuds enbart genom upprättande av avtal, som bl.a. innebär att VA-taxa och Allmänna bestämmelser (ABVA) ska tillämpas.

Fastighetsägaren/Föreningen som vill ansluta ansvarar själv för att anlägga, bekosta och underhålla alla ledningar och eventuella VA-installationer (t.ex. pump) som behövs från anvisad förbindelsepunkt ca 0,5 m från befintlig kommunal huvudledning. Fastighetsägaren måste även ordna alla eventuella tillstånd för ledningsdragning om andra fastigheter måste passeras.

Avgiften (2016) till Pireva för anslutning utanför verksamhetsområdet är:

Anslutning av vatten och spillvatten Inkl. moms
76 236 kr
För tillkommande bostadsfastighet utöver
en där gemensam förbindelsepunkt nyttjas
11 232 kr
Anslutning enbart vatten
Upprättande av förbindelsepunkt 42 588 kr
För tillkommande bostadsfastighet utöver
en där gemensam förbindelsepunkt nyttjas
 4 212 kr
Anslutning enbart spillvatten
Upprättande av förbindelsepunkt 53 844 kr
För tillkommande bostadsfastighet utöver
en där gemensam förbindelsepunkt nyttjas
 7 020 kr

Fram till 1998 fanns ett kommunalt bidrag att söka för förbättring av enskilda vatten och avloppsanläggningar. Det finns därför numera en mycket god anledning att införa ett generöst kommunalt bidrag till installation av avloppsanläggning för de fastighetsägare som utifrån ett kommunalt allmänintresse tvingas installera en godtagbar sådan anläggning.

Yrkar härmed att

ett generöst kommunalt bidrag ges till de fastighetsägare som utifrån ett viktigt allmänt miljöintresse tvingas installera en acceptabel avloppsanläggning på sin fastighet eller tvingas ansluta sig till ett avloppssystem som används gemensam av en grupp av fastigheter.

Skol och Landsbygdspartiet 2016-08-07
Anders Nordin