Allmän bakgrund:
Det är bara ungefär tre procent av oss medborgare som är medlemmar i ett politiskt parti. Eftersom så få är medlemmar har de politiska partierna sin huvudsakliga inkomst från olika typer av stöd som tas från skatteintäkter. Så egentligen är vi alla som betalar skatt, passiva stödmedlemmar till alla de politiska partierna oavsett om vi gillar dem eller inte.
Piteå tillhör den lilla grupp av kommuner som ger mest partistöd per person av alla landets 290 kommuner. Totalt betalar varje invånare i Piteå 262,51 kr årligen i partistöd. Till kommunen 115,53, till Landstinget 62,19 kr och till EU 84,80 kr. De politiska partierna i Piteå har därmed ett särskilt ansvar att redovisa vad de använder dessa skattepengar till.
Mer information:
Men frågan är större än de lokala partiorganisationernas mer eller mindre välfyllda kassor. Redovisningsreglerna finns bland annat på grund av den kritik som har kommit från Europarådets Group of States against Corruption (Greco) (stater mot korruption). Svenska partier är mycket beroende av skattepengar från kommuner, landsting och staten. Det finns ett berättigat krav på att dessa pengar ska redovisas. Det är viktigt ur demokratisk synpunkt och är ett bra verktyg mot korruption.
Ramverket måste ge medlemmar och samhället i övrigt en möjlighet att följa och granska aktiviteten i kommunen. För att möjliggöra insyn och uppföljning krävs att ramverket präglas av tydlighet och en klar ansvarsfördelning.
Kommunal bakgrund:
Kommunfullmäktige fattade 2017-09-25 ett antal häpnadsväckande för att säga skandalösa och flera direkt olagliga beslut avseende utbetalning av partistöd.
Brott mot Kommunallagen 30 §
Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.
Brott mot förarbetena till kommunallagen.
Brott mot de egna föreskrifterna om partistöd
Kommunalt partistöd i Piteå kommun. Antagen av fullmäktige 2016-06-22
I Kommunallagen (1991:900) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd.
För att tydliggöra de olagliga beslut kommunfullmäktige fattade 2016-06-22 så förstås detta bäst genom att börja med de egna föreskrifterna.
”I Piteå kommun ska därutöver följande gälla:
6 § Redovisning och granskning
Mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap 9 § första stycket Kommunallagen, dvs för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Den skriftliga redovisningen ska bestå av mottagarens verksamhetsberättelse för det aktuella verksamhetsåret.
Till redovisningen ska fogas en granskningsrapport enligt 2 kap 11 § Kommunallagen. Av rapporten ska framgå om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödsmottagren använt partistödet. Granskningsrapporten utgörs av revisionsberättelsen för det aktuella verksamhetsåret, upprättad av föreningens revisor(er).
En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 § första stycket kommunallagen. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas redovisningen. Syftet är att göra underlag och beslut om partistöd öppnare och mer tillgängliga för allmänhet och media.
Utöver redovisning enligt första stycket ska redovisning för utbildningsstöd även omfatta kostnad för utbildning samt förteckning över deltagare.
Redovisning ska lämnas till kommunfullmäktige senast 1 juni året efter aktuellt verksamhetsår.”
Den röda texten är kommunens egen färgtryckning. I korthet kan man konstatera att inget av de i fullmäktige verksamma partierna varken utsett någon särskild granskare, lämnat granskningsrapport, lämnat redovisning eller redovisat något om vad partistödspengarna till. Trots att man under fullmäktigemötet 2017-09-25 fick klart för sig vad som krävdes så valde majoriteten att godkänna de egna partiernas inlämnade ”anteckningar” för att få partistöd. Majoriteten beslutade också att SLP inte skulle få partistöd för att ansökan inkommit för sent.
Utifrån kommunallagens skrivning och förarbetena till denna måste bristen på en adekvat redovisning vara betydligt allvarligare brott mot kommunallagen än om en fullgod redovisning lämnas in för sent. Fullmäktige har därmed brutit mot Kommunallagen 30 §
Förarbetena till kommunallagen är viktigare än själva lagtexten eftersom förarbetena ger en tydligare beskrivning av vad som lagtexten konkret handlar om. Förarbetena kan man därför inte nonchalera på det sätt som fullmäktige gjorde 2017-09-25, även om klargörandet först vid ett överklagande sker till Förvaltningsdomstol.
Se vidare bilagor avseende klargörandet av vad de olika partierna missat eller helt nonchalerat i sin ansökan om partistöd.
NYA KOMMUNALLAGEN Prop. 2016/17:171
Partistöd
29 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.
30 § Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet.
31 § Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 29 § första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En Prop. 2016/17:171 22 av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena.
32 § Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år.
5 kap. Fullmäktige
Fullmäktiges uppgifter
1 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst
- mål och riktlinjer för verksamheten,
- budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
- nämndernas organisation och verksamhetsformer,
- val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
- val av revisorer,
- grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
- årsredovisning och ansvarsfrihet,
- folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
- extra val till fullmäktige.
Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar.
Partistödets lokala användning
Kartläggningen och analysen av partiernas överföring och användning av partistöd tyder på att det förekommer att partistöd från kommunen i praktiken används för att finansiera partiverksamhet som inte kan knytas till den enskilda kommunen. Mot bakgrund av uttalandena i förarbetena till kommunallagen som anger att partistödet ska användas för att stärka den kommunala demokratin och uteslutande avser den partiverksamhet som är knuten till kommunen kan det därför kraftigt ifrågasättas om vissa partiers hantering av partistödet står i överensstämmelse med kommunallagens intentioner.
I förarbetena till kommunallagen finns formuleringar om vilka villkor som gäller för att bevilja partistöd, bl.a. kan partistöd endast lämnas till en juridisk person och ska avse partiverksamhet som kan knytas till kommunen eller landstinget uttalandena i förarbetena till kommunallagen som anger att partistödet ska användas för att stärka den kommunala demokratin och uteslutande avser den partiverksamhet som är knuten till kommunen.
Totalt sett skedde 2007 de största relativa överföringarna av partimedel (inklusive partistöd, medlemsavgifter och betalningar) inom Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Vänsterpartiet. Inom Centerpartiet och Miljöpartiet sker överföringar i mindre omfattning och inom Socialdemokraterna i mycket begränsad omfattning. En sådan indikation är att sambandet mellan hur mycket partistöd som den enskilda partiorganisationen överför och mängden tjänster som organisationen får del av är svagt. Det beror sannolikt på att partistödet ofta överförs schablonmässigt och därmed inte är kopplat till mängden varor och tjänster som den enskilda partiorganisationen får tillbaka En sådan är partistödets former. Det finns anledning att klargöra vad som är att betrakta som partistöd och var gränserna mellan stöd till partierna och stöd till förtroendemannaorganisationerna går.
Det är i ett flertal situationer inte möjligt att av lagtexten utläsa hur kommunen ska hantera partistödet. Det kan ifrågasättas om partiernas hantering av partistödet står i överensstämmelse med de intentioner som uttrycks i kommunallagens förarbeten. Som nämndes ovan finns indikationer på att partistöd från en kommun i praktiken används för att finansiera partiverksamhet som inte kan knytas till kommunen eller landstinget, något som är ett krav enligt förarbetena till kommunallagen.
Svårigheterna att kartlägga överföringen av varor och tjänster inom partierna gör det svårt att avgöra om de enskilda partiernas hantering av partistödet står i överensstämmelse med lagens intentioner eller inte.
I förarbetena anges dock att partistödet har till syfte att stärka den kommunala demokratin och uteslutande avser den partiverksamhet som är knuten till kommunen (prop. 1991/92:66 s. 8 och 10). Exakt hur detta ska tolkas kan diskuteras. En tolkning är att partistöd endast avser partiverksamhet som kan knytas till kommunen betraktat som politiska organisationer. En annan tolkning är att uttalandet är ett uttryck för en lokaliseringsprincip och att partistöd endast ska användas för partiverksamhet inom kommunen betraktad som geografiska enhet.
Vilka krav ställer kommunen på mottagarna av partistödet?
Som beskrivits anges det i förarbetena till kommunallagen att partistödet är begränsat till de partier som genom representation i fullmäktige utövar en aktiv roll i kommunens styrelse. Ett annat krav är att partistödet uteslutande avser den partiverksamhet som är knuten till kommunen. Det har även slagits fast i ett flertal domar att partistödet är knutet till partierna och inte till de enskilda förtroendevalda.
Överföringar av kontanta medel mellan partiernas olika nivåer kan ta sig uttryck antingen i bidrag/transfereringar eller i form av betalningar för varor och tjänster. Transfereringar/bidrag och betalningar förekommer parallellt. Det är t.ex. relativt vanligt att riksorganisationen tar fram partimaterial som distribueras till de lokala och regionala partiorganisationerna. En del av kostnaderna för framtagandet av partimaterial kan då bekostas av bidragen/transfereringarna och en del genom betalningar från de lokala eller regionala organisationerna.
Överföring av partistöd och andra partimedel
Som nämndes ovan kan överföringar av partimedel ske på olika sätt och i olika former. Flera partier har generella system inom partierna som stadgar att en viss andel av partistödet ska lämnas i bidrag till antingen den regionala partiorganisationen eller riksorganisationen. Det är även vanligt att partimedel överförs som betalningsmedel för olika varor och tjänster som partiernas riksorganisation eller regionala partiorganisationer tar fram och distribuerar inom partierna.
Överföringar av partistöd och andra kontanta partimedel är inte de enda formerna av resurser som kan överföras inom ett parti. Som framgått anger partierna själva att det inom partierna överförda partistödet används till att t.ex. finansiera administrativt stöd, ombudsmannastöd och tryckt partimaterial, varor och tjänster som i större eller mindre omfattning överförs till de lokala och regionala partiorganisationerna.
En annan svårighet är att avgöra vad som är att betrakta som överföring inom partiet och vad som är att betrakta som en allmän partiaktivitet. Vissa varor och tjänster kan med lätthet klassificeras som en överföring av tjänster inom partiorganisationerna. Det gäller t.ex. administrativt stöd eller utbildningsstöd som de regionala lämnar till de lokala partiorganisationerna. Det är dock ytterligt tveksamt om ett regionalt eller nationellt utskick till hushållen kan betraktas som en överföring av en vara eller tjänst
Ett exempel är Sverigedemokraterna som enligt stadgarna valfonderar minst hälften av det till riksorganisationen överförda partistödet. Det innebär att man måste vänta till efter valet 2018 för att bedöma i vilken utsträckning som det partistöd som överfördes från 2014 och framåt till riksorganisationen har återförts till den lokala eller regionala partiverksamheten i form av varor och tjänster.
Ett sådant system för överföring av partistöd innebär att t.ex. lokala partiorganisationer inom ett län kommer att överföra olika mycket partistöd beroende på partiernas representation i fullmäktige och partistödets nivå i de olika kommunerna. Om de regionala partiorganisationerna bistår alla länets kommuner med varor och tjänster på samma villkor, innebär det i praktiken att sambandet mellan hur mycket partistöd som den lokala partiorganisationen överför och hur mycket varor och tjänster som återförs till den kommer att vara svagt. Sambandet mellan den enskilda partiorganisationens överförda partistöd och de varor och tjänster som kommer tillbaka till organisationen blir ännu svagare om det uppåt överförda stödet används strategiskt inom partiet, dvs. om medlen koncentreras till kommuner eller regioner där partiet är svagt representerat i och i områden där partiet uppfattar att partiet har potential att växa.
Lagstiftningen inte är helt konsekvent utformad. Som nämndes så anges i förarbetena att stöd till förtroendemannaorganisationen inte är att betrakta som partistöd. Trots detta ska eventuella politiska sekreterare, som enligt lagen utgör ett stöd till förtroendemannaorganisationen, beaktas när partistödet bestäms. Partistödets oklara gränser hänger därför samman med svårigheten att dra en tydlig skiljelinje mellan stöd till förtroendemannaorganisationen och till partiorganisationen. Denna skiljelinje har sannolikt blivit allt svårare att dra då medlemsantalet i partierna minskat. Det innebär att partiorganisationen och förtroendemannaorganisationen i partierna ofta kommit att sammanfalla. I många små kommuner och små partier är det i praktiken samma människor som bildar partiorganisationen som utgör förtroendemannaorganisationen. Antalet politiska sekreterare har därför ökat samtidigt som antalet av partierna anställda personer minskat i antal. Det kan tolkas som att en del av partiernas administrativa kapacitet har förflyttats från partiorganisationerna till förtroendemannaorganisationerna.
Mot bakgrund av uttalandena i förarbetena till kommunallagen som anger att partistödet ska användas för att stärka den kommunala demokratin och uteslutande avser den partiverksamhet som är knuten till kommunen respektive landstinget kan det därför ifrågasättas om partiernas hantering av partistödet står i överensstämmelse med kommunallagens intentioner.
En av dessa är det utbredda bruket att schablonmässigt överföra partistöd för att finansiera gemensam service. Det som gör denna form av överföring tveksam är att den inte tar hänsyn till värdet av de varor och tjänster som den enskilda partiorganisationen som överför stödet får tillbaka. Därmed så finns risk att partiorganisationer överför partistöd i en omfattning som inte motsvaras av de varor och tjänster som återförs till den.
Utifrån lagstiftningens synvinkel är det ännu mer problematiskt om det överförda stödet används strategiskt, dvs. om resurserna koncentreras till kommuner eller regioner där partiet är svagt representerat i eller i områden där partiet uppfattar att partiet har potential att växa. En sådan användning av partistödet torde alltid innebära att partistöd från en kommun eller ett landsting används för partiverksamhet som inte kan knytas till kommunen eller landstinget.
Enligt förarbetena till kommunallagen var avsikten med att använda begreppet ’stöd’ att markera att syftet med partistödet inte är att avlasta partierna deras eget ansvar för finansieringen av verksamheten (prop. 1991/92:66, s. 10). Mot bakgrund av partiernas stora och ökande ekonomiska beroende av partistödet avspeglas denna intention allt mindre i de faktiska förhållandena.
Så här skall redovisning och granskning ske
31 § Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 29 § första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång.
5 kap. Fullmäktige
Fullmäktiges uppgifter
Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar.
Det innebär:
Partiernas Redovisning och Granskningsrapport skall anslås på kommunens webb-baserade anslagstavla senast första vardag efter den 30:e juni året efter redovisningsåret.
Endast genom detta förfarande kan media och medborgarna få möjlighet att bedöma hur varje partis användning av det stöd som utgår av offentliga medel använts. Endast genom detta förfarande har allmänheten och medierna möjlighet att ifrågasätta både partiernas användning av partistödet och deras redovisning av användningen.
Varken kommunledningskontor, annan tjänstemannafunktion, kommunstyrelsen eller annan nämnd har rätt att yttra sig över partiernas redovisning och granskningsrapport.
När kommunen lämnar partistöd innebär det att offentliga medel överförs till enskilda organisationer. Liksom när det gäller andra former av bidrag till enskilda organisationer måste en form av uppföljning ske som säkerställer att bidragen används för det som de är avsedda för. Kommunens medlemmar ett berättigat intresse av att få insyn i hur deras skattemedel används.
En sådan redovisning innebär en ökad öppenhet, vilket i sin tur är ägnat att bidra både till att stödet används för sitt avsedda ändamål och att systemet med partistöd får fortsatt legitimitet.
Redovisning av kommunalt partistöd
Kommunen ska enligt lag kontrollera att partistödet som utbetalats används för att stärka den kommunala/regionala demokratin. Syftet med lagen är att visa hur partiernas stöd används mer transparent. Detta ska ske i form av en årlig redovisning tillsammans med en granskningsrapport. Granskningen görs av den redovisande organisationens utsedda kontrollant, exempelvis en utsedd representant av partiet.
Grunden för ett kommunalt partistöd finns i 2 kap. 9 § första stycket kommunallagen som säger att partistöd får ges för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Kommentar från Cirkulär 14:12 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): ”Lagstiftningen är utformad så att det ålägger en kommun som avser att lämna partistöd att ställa krav på redovisning av stödets användning. Om några krav på redovisning inte ställs, eller om kraven utformas på ett sätt som strider mot bestämmelserna i kommunallagen innebär det att partistödet inte är kompetensenligt. Fullmäktige får – under vissa förutsättningar – besluta att stöd inte ska betalas ut. Det följer av 2 kap. 11 § tredje stycket kommunallagen.”
Skriftlig redovisning av hur partistödet har använts ska lämnas
Fullmäktige ska besluta att respektive parti årligen ska lämna in en skriftlig redovisning till kommunen som visar att partistödet föregående år har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 § första stycket kommunallagen, dvs. att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin.
Till redovisningen ska ett bifogas ett underskrivet granskningsintyg
Mottagaren (resp. parti) utser själv en särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvis bild av hur partiet har använt partistödet. Redovisningen ska således granskas av en person som partiet lokalt själv utser. Redovisningen undertecknas av gruppledaren samt partiets representant.
Närmare om innehållet i redovisningen
Syftet med redovisningen är att säkerställa öppenhet; att ge både allmänhet och media möjlighet att ifrågasätta både partiernas användning av partistödet och deras redovisning. Den närmare utformningen av redovisningen är inte lagreglerad. I propositionen finns följande vägledande uttalande:
”Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Däremot kan naturligtvis inte partierna tvingas att redovisa användningen av partistöd som har mottagits för tid före det att de föreslagna redovisningsbestämmelserna ska tillämpas.”
Redovisningen behöver alltså innehålla mer än ett uttalande att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Av redovisningen bör bland annat framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits, se prop. 2013/14:5.
I framtaget förslag finns det följande att förhålla sig till när man redovisar partistödet:
Eventuella medel flyttat från föregående år
Löner och ersättningar till anställd personal
Lokalkostnader
Marknadsföring, trycksaker, digital media, utställningsmaterial
Deltagande i utbildningar, konferenser m.m. (totalt för varje kostnadstyp)
Material (t.ex. IT, kontorsmaterial)
Köpta tjänster för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin, ange vilka motprestationer som erhållits
Delar av partistödet som överförts till andra delar av partiorganisationen, ange vilka motprestationer som erhållits
Övriga utgifter som inte går att hänföra till något av ovanstående.
Eventuella medel som flyttas till kommande år (fonderingar etc)
Sammanfattning
Kap 2 – 11 § Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 9 § första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. Lag (2013:1053).
Lagen säger inte att partierna ska redovisa kostnader för övriga intäkter än partistödet. Partierna ska inte behöva redovisa hur de använder exempelvis medlemsavgifter. Men de behöver följa kommunfullmäktiges beslut.
De kommunala skattepengarna i form av partistöd skall användas i partiernas kommunala verksamhet. Partier som direkt överför dessa kommunala skattepengar till riksorganisation eller länsorganisation skall inte erhålla kommunalt partistöd.
Partier som överför delar av partistödet till andra delar av sin partiorganisation måste redovisa med särskild tydlighet så att medborgarna kan kontrollera att motprestationen av t ex köp av administrativa tjänster eller material motsvarar varandra i ekonomisk värde.
Självklart skall partistödet redovisas i kronor. Svepande ordalag godkänns inte.
Nya kommunallagen
Anslagstavlan
9 §
Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en anslagstavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.
10 §
Anslagstavlan ska innehålla 1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden, 2. tillkännagivanden av justerade protokoll, 3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd, 4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller landstinget bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning, och 5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap. Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan. När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket, varit anslagen under föreskriven tid ska den som begärt åtgärden få ett bevis om det.
Bifogas:
Redovisning för varje enskilt parti vari de brustit i sin ansökan vid fullmäktigebeslutet 2017-09-25.
Bifogas; exempel på hur andra kommuner har lämnat redovisningar enligt gällande kommunallag (den från 2014). Nya kommunallagen innebär en skärpning av reglerna för partistöd. Det finns all anledning att särskilt beakta förarbetena och vara så öppen med redovisning som möjligt.
Hemställer härmed,
förutom det som beskrivs i själva lagtexten och dess förarbeten, att det i texten om Kommunalt partistöd i Piteå kommun också inskrivs
att när man redovisar partistödet:
Eventuella medel flyttat från föregående år
Löner och ersättningar till anställd personal
Lokalkostnader
Marknadsföring, trycksaker, digital media, utställningsmaterial
Deltagande i utbildningar, konferenser m.m. (totalt för varje kostnadstyp)
Material (t.ex. IT, kontorsmaterial)
Köpta tjänster för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin, ange vilka motprestationer som erhållits
Delar av partistödet som överförts till andra delar av partiorganisationen, ange vilka motprestationer som erhållits
Övriga utgifter som inte går att hänföra till något av ovanstående.
Eventuella medel som flyttas till kommande år (fonderingar etc)
att
De kommunala skattepengarna i form av partistöd skall användas i partiernas kommunala verksamhet. Partier som direkt överför dessa kommunala skattepengar till riksorganisation eller länsorganisation skall inte erhålla kommunalt partistöd.
Partier som överför delar av partistödet till andra delar av sin partiorganisation måste redovisa med särskild tydlighet så att medborgarna kan kontrollera att motprestationen av t ex köp av administrativa tjänster eller material motsvarar varandra i ekonomisk värde.
Självklart skall partistödet redovisas i kronor. Svepande ordalag godkänns inte.
att
Partiernas Redovisning och Granskningsrapport skall anslås på kommunens webb-baserade anslagstavla senast första vardag efter den 30:e juni året efter redovisningsåret.
Bilagor:
Centerpartiet har inte redovisat hur stort partistöd man fått.
Centerpartiet har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Centerpartiet har inte utsett någon särskild granskare. KU: Den föreslagna särskilda granskaren ska avge en rapport över sin granskning. Det granskaren i första hand ska uttala sig om är huruvida redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Däremot är det inte granskarens uppgift att uttala sig i frågan om användningen överensstämmer med ändamålet för partistödet.
Genom att man inte redovisat några siffror på penningutlägg och transaktioner är det helt omöjligt att få klarlagt vad man använt partibidraget till.
Som Konstitutionsutskottet skriver så duger det inte med att Centerpartiets revisorer intygar att ”Partiet har använt partistödet för rätt ändamål”
KU: För att redovisningen ska visa att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin är det dock nödvändigt att redovisningen innehåller något mer än ett uttalande att stödet har använts på det sättet. Ett sådant uttalande innebär endast ett påstående om hur stödet har använts. Det ger emellertid inte något som helst stöd för att påståendet är riktigt. För detta krävs något fler detaljer.
Centerpartiet poängterar att man inte sänt några medel till Riksorganisationen. Det är ett påstående som inte kan verifieras av någon in-och utbetalningsdokumentation. Det är också olagligt att skicka medel till annan partiorganisation utanför den egna kommunen.
Kristdemokraterna i Piteå har inte utsett en särskild granskare.
Kristdemokraterna i Piteå har inte redovisat hur stort partistöd man fått.
Kristdemokraterna i Piteå har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Kristdemokraterna i Piteå har inte redovisat hur mycket pengar man hade i kassan vid årets slut som härrör från partistödet.
Kristdemokraterna i Piteå har överhud taget inte redovisat en enda siffra som handlar om det kommunala partibidraget. Genom att man inte redovisat några siffror på penningutlägg och transaktioner är det helt omöjligt att få klarlagt vad man använt partibidraget till.
Revisionsberättelsen handlar om styrelsens arbete. Revisorerna har granskat kassabok och verifikationer och bankgiro och styrelsens protokoll och godkänt detta.
Inlämnad verksamhetsberättelse ger ingen indikation på vad olika verksamheter bekostat partistödet.
Det är medborgarna i Piteå som skall ha möjlighet att kontrollera till vad partistödet har använts till. Ett partistöd ges i reda pengar. Det är dessa pengar som måste redovisas var de tagit vägen och vad de använts till.
Liberalerna har redovisat hur stort partistöd man fått.
Liberalerna har redovisat utfall för 2015 och budget för 2016 men inte vad man använt partistödet till 2016. Det existerar bara en tom kolumn och den balansrapport men har som bilaga är inte användbar för detta ändamål.
Liberalerna har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Det är tveksamt om Balans och Resultatrapporten som bifogas kan anses vara av sådan karaktär att innehållet kan begripas av gemene man
KU: Granskningen ska i stället säkerställa att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts, så att andra kan bilda sig en uppfattning om huruvida stödet har använts för sitt avsedda ändamål.
Liberalerna har inte utsett någon särskild granskare. KU:Den föreslagna särskilda granskaren ska avge en rapport över sin granskning. Det granskaren i första hand ska uttala sig om är huruvida redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Däremot är det inte granskarens uppgift att uttala sig i frågan om användningen överensstämmer med ändamålet för partistödet.
Liberalernas revisionsrapport handlar om revison av styrelsens agerande under året. Inte om hur partistödet använts.
Miljöpartiet de Gröna har inte redovisat hur stort partistöd man fått.
Miljöpartiet de Gröna har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Miljöpartiet de Gröna har inte redovisat hur mycket pengar man hade i kassan vid årets slut.
Miljöpartiet har överhud taget inte redovisat en enda siffra som handlar om det kommunala partibidraget. Genom att man inte redovisat några siffror på penningutlägg och transaktioner är det helt omöjligt att få klarlagt vad man använt partibidraget till.
Miljöpartiet de Gröna har inte utsett någon särskild granskare. KU: Den föreslagna särskilda granskaren ska avge en rapport över sin granskning. Det granskaren i första hand ska uttala sig om är huruvida redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Däremot är det inte granskarens uppgift att uttala sig i frågan om användningen överensstämmer med ändamålet för partistödet.
Som Konstitutionsutskottet skriver så duger det inte med att Miljöpartiet de Grönas revisor ”… intygar på detta sätt att partistödet från Piteå Kommun under året 2016, som skriftligt redovisats av Miljöpartiet de Gröna i Piteå, har använts för att stärka Miljöpartiets ställning i den kommunala demokratin,..har använt partistödet för rätt ändamål”
KU: För att redovisningen ska visa att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin är det dock nödvändigt att redovisningen innehåller något mer än ett uttalande att stödet har använts på det sättet. Ett sådant uttalande innebär endast ett påstående om hur stödet har använts. Det ger emellertid inte något som helst stöd för att påståendet är riktigt. För detta krävs något fler detaljer.
Moderata Samlingspartiet i Piteå har utsett en särskild granskare.
Moderata Samlingspartiet i Piteå har inte redovisat hur stort partistöd man fått.
Moderata Samlingspartiet i Piteå har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Moderata Samlingspartiet i Piteå har inte redovisat hur mycket pengar man hade i kassan vid årets slut som härrör från partistödet.
Moderata Samlingspartiet i Piteå har överhud taget inte redovisat en enda siffra som handlar om det kommunala partibidraget. Genom att man inte redovisat några siffror på penningutlägg och transaktioner är det helt omöjligt att få klarlagt vad man använt partibidraget till.
Moderata Samlingspartiet i Piteå skriver att man ”köpt centrala och regionala servicetjänster…. + en mängd andra saker.
KU: Regeringen hänvisar till att det framgår av rapporten Utvärdering av det kommunala partistödet (rapport 2007/08:RFR23) att det inom flera partier förekommer att kommunalt partistöd överförs från den lokala partiorganisationen till regional nivå eller riksnivå. Dessa överföringar sker inte alltid som betalning för varor eller tjänster till den lokala nivån. Detta innebär att det kommunala partistödet ibland används för annat än att stärka partiernas ställning i kommunen eller landstinget, vilket är ändamål som inte är förenliga med lagstiftningens syfte.
För att bedöma rimligheten i de kostnader som som inköp av centrala och regionala servicetjänster utgör så måste detta redovisas i form av kronor. Om det kommunala partistödet används för andra ändamål än det avsedda innebär det att de politiska partierna på lokal och regional nivå inte får det stöd som fullmäktige har bedömt som lämpligt och beslutat om.
Det är medborgarna i Piteå som skall ha möjlighet att kontrollera till vad partistödet har använts till. Ett partistöd ges i reda pengar. Det är dessa pengar som måste redovisas var de tagit vägen.
Det räcker inte med att bara skriva att de använts till ”att i lokala kampanjer möta väljare för att vinna väljarnas förtroende för våra idéer såväl lokala, regionala som nationella”. Detta är bara påståenden som medborgarna måste få möjlighet att kunna verifiera på ett enkelt och tydligt sätt.
Moderata Samlingspartiet i Piteås särskilde granskare skriver följande granskningsrapport: ”Vad jag kan bedöma finner jag att den redovisning Moderata Samlingspartiet lämnat ger en rättvisande bild av hur Moderata Samlingspartiet i Piteå använt partistödet”.
KU:Den föreslagna särskilda granskaren ska avge en rapport över sin granskning. Det granskaren i första hand ska uttala sig om är huruvida redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Däremot är det inte granskarens uppgift att uttala sig i frågan om användningen överensstämmer med ändamålet för partistödet.
KU: För att redovisningen ska visa att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin är det dock nödvändigt att redovisningen innehåller något mer än ett uttalande att stödet har använts på det sättet. Ett sådant uttalande innebär endast ett påstående om hur stödet har använts. Det ger emellertid inte något som helst stöd för att påståendet är riktigt. För detta krävs något fler detaljer.
Norrbottens Sjukvårdsparti Piteå lokalavdelning har inte utsett en särskild granskare.
Norrbottens Sjukvårdsparti Piteå lokalavdelning har inte redovisat hur stort partistöd man fått.
Norrbottens Sjukvårdsparti Piteå lokalavdelning har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Norrbottens Sjukvårdsparti Piteå lokalavdelning har inte redovisat hur mycket pengar man hade i kassan vid årets slut som härrör från partistödet.
Norrbottens Sjukvårdsparti Piteå lokalavdelning har överhud taget inte redovisat en enda siffra som handlar om det kommunala partibidraget. Genom att man inte redovisat några siffror på penningutlägg och transaktioner är det helt omöjligt att få klarlagt vad man använt partibidraget till.
Revisionsberättelsen handlar om styrelsens arbete. Revisorerna har granskat kassabokföringen och godkänt denna. Verksamhetsberättelsen ger ingen indikation på vad olika verksamheter bekostat partistödet.
Det är medborgarna i Piteå som skall ha möjlighet att kontrollera till vad partistödet har använts till. Ett partistöd ges i reda pengar. Det är dessa pengar som måste redovisas var de tagit vägen och vad de använts till.
Skol och Landsbygdspartiet har utsett en särskild granskare som inlämnat en granskningsrapport.
Skol och Landsbygdspartiet har redovisat hur stort partistöd man fått.
Skol och Landsbygdspartiet har redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Skol och Landsbygdspartiet har redovisat hur mycket pengar man hade i kassan vid årets slut som härrör från partistödet.
Redovisningen innehåller en fullständig och korrekt redovisning till vad partistödspengarna använts till genom att bank-kontoutdrag redovisats.
Revisionsrapport är också inlämnad.
Allt detta är publicerat på Skol och Landsbygdspartiets öppna Facebooksida.
Det är också publicerat på ”Pite” Facebooksida.
Det är också inskickat med syfte att publiceras som insändare i PiteåTidningen.
Det är också publicerat i form av annons i PiteåTidningen 2017-09-25 sidan 35.
Skol och Landsbygdspartiet lämnade in granskningsrapporten för sent.
Att en granskningsrapport lämnas in för sent gör det möjligt för kommunfullmäktige att besluta att förvägra partiet kommunalt partistöd för 2018.
Fullmäktige är dock inte tvingad att besluta att så måste ske. I sådana fall måste en väldigt tydlig redovisning i fullmäktigedebatt framläggas varför datumet är av sådan vikt. Att betona tidsaspekten för avslag är därmed märklig. Speciellt i förhållande till om man för andra partier godkänner att varken granskningsrapport eller partistödsredovisning lämnats in.
Man bör beakta att första officiella publiceringsdag för samtliga partiers redovisning hur de använt det kommunala partistödet är idag 2017-09-25. Det är först idag som allmänhet och media har möjlighet att skärskåda och debattera om partierna har använt partistödet till rätt ändamål och om de har redovisat det hela på ett acceptabelt vis.
Kommunledningsförvaltningen har för samtliga partier yttrat sig typ: REDOVISNING OCH GRANSKNINGSRAPPORT ÄR TILLFYLLEST.
TJÄNSTEMÄNNEN SKALL ÖVERHUVUDTAGET INTE YTTRA SIG I FRÅGAN!
KOMMUNSTYRELSEN SKALL INTE HELLER FÖRESLÅ NÅGOT FÖRSLAG!
……………
SYFTET MED PARTISTÖD
Lagändringarna har till syfte att klarlägga partistödets funktion samt att besvara vissa frågeställningar kring partistödets koppling till lokala partiorganisationer samt konsekvenserna vid ej besatta mandat i kommunfullmäktige.
Kommunallagen
Kommunalt partistöd
9 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).
…………
Kommunfullmäktiges beslut 2014- 11-17 § 177. Syftet är att göra underlag och beslut om partistöd öppnare och mer tillgängliga för allmänhet och media.”
2014-12-15 158 (160) § 277 Motion angående det kommunala partistödet
Förtydligande och klargörande vad det kommunala partistödet skall och får användas till. Vad betyder t ex ”stärka partiets ställning i den kommunala demokratin”?
Det enda objektiva måttet som kan användas för bevisning för att det egna partiets ställning i den kommunala demokratin har stärkts är en ökning av andelen röstande i varje kommunalt val. En ökning av ett partis röster innebär samtidigt en minskning av ett annat partis röster. Det sistnämnda partiet har då använt sitt partistöd på fel sätt eftersom dess inflytande i den kommunala demokratin inte stärkts utan försvagats. Någon sanktionsmöjlighet mot brott av 6 § finns inte heller uttalad. Kommunfullmäktige skall endast erhålla en redovisning. Redovisning skall ske årsvis, vilket innebär att en långsiktig planering och användning av partistödet gör det tämligen omöjligt att avgöra om partistödet stärkt partiet i den kommunala demokratin.
2015-09-28 Fullmäktiges beslut: Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: ”Partistödets syfte är att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stärka den kommunala demokratin. Partistödet ska användas för politisk verksamhet med anknytning till utbetalande kommun eller landsting.
Reglerna bidrar till att synliggöra partiernas överväganden så att de blir
tillgängliga för medborgarna inom ramen för den offentlighet som är naturligt förknippad med att ett ärende läggs på fullmäktiges bord. Det är således inte kommunfullmäktiges roll att göra en bedömning av hur partistödet har nyttjats eller om det har använts för sitt avsedda ändamål. Det är en bedömning som ska överlåtas till den allmänna debatten.”
………….
Ärenden som kommunfullmäktige skall besluta om.
Ärenden; typ motioner, interpellationer, enkla frågor och medborgarförslag tas upp av fullmäktige som sedan beslutar vilken nämnd eller styrelse som skall bereda ärendet i frågan. Ett ärende som kommunfullmäktige har möjlighet att skicka vidare till lämplig nämnd skall vara inlämnad en vecka före fullmäktiges sammanträdesdatum.
Partiernas Granskningsrapport och redovisning av partistödets användning är ett ärende som kommunfullmäktige skall besluta om.
Jag har för närvarande inte hittat någon information om denna typ av ärende skall beredas någonstans eller om den direkt skall debatteras och fattas beslut om i kommunfullmäktige.
::::::::::::::::
Ärende 13. KF 2017-09-25 Kommunalt partistöd Skol och Landsbygdspartiet Piteå 2018
Kommunledningsförvaltningens yttrande: ”… redovisning och granskningsrapport som i sig är tillfyllest.”
Ärende 14. KF 2017-09-25 Kommunalt partistöd Sverigedemokraterna Piteå 2018
Kommunledningsförvaltningens yttrande: ”Då kommunallagen har företräde framför kommunfullmäktiges antagna föreskrift föreslås tidigare förslag till beslut ändras så att partistöd för 2018 utbetalas till Sverigedemokraterna Piteå.”
Kommunallagen bör dock inte innehålla några detaljerade bestämmelser om redovisningens utformning. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. (2013/14:KU7)
Piteå socialdemokratiska arbetarekommun har inte utsett en särskild granskare.
Piteå socialdemokratiska arbetarekommun har inte redovisat hur stort partistöd man fått.
Piteå socialdemokratiska arbetarekommun har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Piteå socialdemokratiska arbetarekommun har inte redovisat hur mycket pengar man hade i kassan vid årets slut som härrör från partistödet.
Piteå socialdemokratiska arbetarekommun har överhud taget inte redovisat en enda siffra som handlar om det kommunala partibidraget. Genom att man inte redovisat några siffror på penningutlägg och transaktioner är det helt omöjligt att få klarlagt vad man använt partibidraget till.
Revisionsberättelsen handlar om styrelsens förvaltning av Piteå socialdemokratiska arbetarekommun. Revisorerna har granskat kassabokföringen och man skriver att ”verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed. Revisorerna påpekar att många protokoll saknar underskrift.
Revisorerna skriver: ”Föreningens nyttjande av det kommunala partistödet är redovisat i verksamhetsberättelsen”.
Från verksamhetsberättelse för Socialdemokratiska fullmäktigegruppen kan man utläsa att
16 gruppmöten/sammanträden hållits
8 styrelsemöten hållits
12 gånger har majoritetsledningen sammanträtt
1 motion har lämnats från gruppen
Piteå socialdemokratiska arbetarekommun har 22 mandat och uppbär det största partistödet av alla partier. Enligt revisorerna så är det till ovanstående som partistödet använts till.
Verksamhetsberättelsen ger ingen indikation på vad partistödet använts till. Uttalandet från revisorerna måste därför betraktas som häpnadsväckande.
De arvoderade företrädarna Helena Stenberg, Peter Roslund och Lars-Olof Pettersson har träffats inför varje KS möte. Att kommunalråden vid flera tillfällen lämnat information om olika projekt är också knappast något som belastar partistödet.
Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen har lämnat en ekonomisk årsberättelse som tycks beröra fullmäktigegruppens aktiviteter. Hur denna berättelse hänger ihop med partistödet framgår inte.
Piteå socialdemokratiska arbetarekommun har lämnat ett ”Årsbokslut för Piteå socialdemokratiska arbetarekommun”. I denna finns inte ett ord om partistöd. Snarare tycks det vara så att inget partistöd influtet till denna redovisning såvida inte partistödet ingår i posten ”Övriga rörelseintäkter på 1 361 748 kronor”. Detta framgår på intet sätt att så är fallet.
Det var partistödet som skulle redovisas. En sammanblandning av partistöd och andra intäkter är inte en acceptabel redovisning. Det är medborgarna i Piteå som skall ha möjlighet att kontrollera till vad partistödet har använts till. Ett partistöd ges i reda pengar. Det är dessa pengar som måste redovisas var de tagit vägen och vad de använts till.
Piteå socialdemokratiska arbetarekommun har också lämnat in en redovisning som kallas ”Utvärdering av verksamhetsplan 2016 samt förslag till verksamhetsplan 2017”.
Utvärderingar av verksamhetsplan är inte samma sak som en verksamhetsberättelse.
Utvärderingen liksom redovisning av medlemsorganisationer, möten och andra arrangemang och slutord är något som redovisas i form av av ”Förslag till dagordning 2017-03-19”. Det finns inte heller någon som undertecknat denna med sitt namn.
Detta är inte en verksamhetsberättelse som behandlar hur partistödet använts.
Sverigedemokraterna Piteå har inte utsett en särskild granskare.
Sverigedemokraterna Piteå har inte redovisat hur stort partistöd man fått.
Sverigedemokraterna Piteå har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Sverigedemokraterna Piteå har inte redovisat hur mycket pengar man hade i kassan vid årets slut som härrör från partistödet.
Sverigedemokraterna Piteå har överhud taget inte redovisat en enda siffra som handlar om det kommunala partibidraget. Genom att man inte redovisat några siffror på penningutlägg och transaktioner är det helt omöjligt att få klarlagt vad man använt partibidraget till.
Revisionsberättelsen handlar om styrelsens arbete. Revisorerna ”har tagit del av protokoll och räkenskapshandlingar och funnit dessa i god ordning för ovanstående period.”
Verksamhetsberättelsen ger ingen indikation på vad olika verksamheter bekostat partistödet.
Regeringen hänvisar till att det framgår av rapporten Utvärdering av det kommunala partistödet (rapport 2007/08:RFR23) att det inom flera partier förekommer att kommunalt partistöd överförs från den lokala partiorganisationen till regional nivå eller riksnivå. Dessa överföringar sker inte alltid som betalning för varor eller tjänster till den lokala nivån. Detta innebär att det kommunala partistödet ibland används för annat än att stärka partiernas ställning i kommunen eller landstinget, vilket är ändamål som inte är förenliga med lagstiftningens syfte.
Eftersom Sverigedemokraterna utpekats som ha en regel eller stadgepunkt för lokalavdelningar att skicka kommunala bidrag till sin riksnivå är det synnerligen viktigt att detta kan motbevisas. Är det så att pengar skickas från kommunalt partistöd till andra delar av partiorganisationen är detta olagligt.
Det är medborgarna i Piteå som skall ha möjlighet att kontrollera till vad partistödet har använts till. Ett partistöd ges i reda pengar. Det är dessa pengar som måste redovisas var de tagit vägen och vad de använts till.
Vänsterpartiet i Piteå har inte utsett en särskild granskare.
Vänsterpartiet i Piteå har inte redovisat hur stort partistöd man fått.
Vänsterpartiet i Piteå har inte redovisat hur mycket pengar från föregående års partistöd man hade vid ingången av år 2016.
Vänsterpartiet i Piteå har inte redovisat hur mycket pengar man hade i kassan vid årets slut som härrör från partistödet.
Vänsterpartiet i Piteå har överhud taget inte redovisat en enda siffra som handlar om det kommunala partibidraget. Genom att man inte redovisat några siffror på penningutlägg och transaktioner är det helt omöjligt att få klarlagt vad man använt partibidraget till.
Verksamhetsberättelsen är inte undertecknad med namnteckningar.
Revisorerna har inte skrivit någon revisionsrapport.
Revisorerna avger dock i en granskningsrapport följande: ”Vi anser att den verksamhetsberättelse som bifogas granskningsrapporten ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts för att befästa och stärka partiets ställning i Piteå kommun”.
Vänsterpartiet på riksnivå gjort en mycket bra sammanfattning om innebörden av de nya bestämmelserna för kommunalt partistöd. Detta då deras partikansliet har fått frågor om vad som gäller.
Nedan följer en sammanfattning.
Krav på redovisning partistödets användning Enligt de nya bestämmelserna måste partierna redovisa att partistödet använts i enlighet med ändamålet i lagstiftningen.
”Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 9 § första stycket.” (2 kap. 11§ 1 st. KL) Enligt regeringens proposition räcker det inte med ett påstående om att partistödet använts på ett riktigt sätt: ”För att redovisningen ska visa att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin är det dock nödvändigt att redovisningen innehåller något mer än ett uttalande att stödet har använts på det sättet. Ett sådant uttalande innebär endast ett påstående om hur stödet har använts. Det ger emellertid inte något som helst stöd för att påståendet är riktigt. För detta krävs något fler detaljer.” (2013/14:KU7)
http://www.vansterpartiet.se/resursbank/nya-regler-for-kommunalt-partistod
Det är medborgarna i Piteå som skall ha möjlighet att kontrollera till vad partistödet har använts till. Ett partistöd ges i reda pengar. Det är dessa pengar som måste redovisas var de tagit vägen och vad de använts till.