Bakgrund:

Region Norrbotten har lagt ner ett antal hälsocentraler i Piteå Kommun. Värst har sannolikt den äldre befolkningen på landsbygden drabbats. I vissa fall har regionen lagt ner vårdcentral trots att denna haft full beläggning, fulltalig kompetent personal och inga inköpta tjänster.

Den officiella motiveringen har varit att vårdcentralen inte ”levererat” vad region Norrbotten begärt. I verkligheten rör det sig om ett naturligt demografiskt förhållande där området har haft många äldre som sökt för många problem. ”Genomströmningstakten” av antalet patienter har därmed klassats som alltför låg.

Det är beklagligt att regionen ansvariga politiker och ledande tjänstemän inte begripit varken eller sin uppgift nämligen att ta hand om de sjuka som finns inom upptagningsområdet. Även om det rör sig om äldre människor.

Dagens lagstiftning medger för såväl landsting/regioner som privata företag att driva vårdcentraler. Landsting och kommuner kan bilda en gemensam nämnd för driften men däremot är det inte möjligt för en kommun att ensam ta detta ansvar.

Gotland är ett undantag då ön är av riksdagen klassad som både en kommun och region. Region Gotland är alltså en svensk kommun med utökat ansvar för uppgifter som normalt hör till Sveriges landsting. Kommunen har dessutom ett regionalt utvecklingsansvar som i vanliga fall sköts av staten genom länsstyrelsen.

En del vårdcentraler drivs av landstinget. Andra drivs av privata företag på uppdrag av landstinget. Alla tillhör den skattefinansierade vården och får ersättning från landstinget för de patienter som de behandlar. Man betalar samma patientavgift på alla mottagningar.

Inom kommunal hälso- och sjukvård finns läkare inom specialiteterna allmänmedicin, geriatrik, psykiatri, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri.

Kommunerna har ett långtgående ansvar för innevånarnas hälsa, men för den medicinska specialistkompetensen förlitar man sig på den landstingskommunala sjukvården.

Skolläkare

Kommunen anställer sjuksköterskor och psykologer, men mer sällan läkare, för den löpande hälsovården inom skola, omsorg och äldrevård. Ett undantag är skolläkare, som vanligtvis anställs direkt av kommunerna. Av skollagen framgår att huvudmannen för skolan ska anordna skolhälsovård. Det innebär att skolhuvudmannen är vårdgivare. Detta huvudmannaskap kan dock överlåtas på till exempel landstingen.

Skolhälsovården utgör en fortsättning på den förebyggande barnhälsovården. Skolhälsovården tillhandahåller också medicinsk sakkunskap i skolans planerings- och utvecklingsarbete. Förhållningssättet är tvärvetenskapligt med breda kontaktytor utanför hälso- och sjukvården.

Skolläkaren ansvarar för viss sjukvård, men remitterar när så är lämpligt till specialist utanför skolan. Skolläkaren är som regel specialistkompetent läkare med medicinsk bas inom någon av specialiteterna barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin.

Omsorgsvården

Äldre människor med sammansatta vård- och omsorgsbehov blir allt fler. Det ställer stora krav på sjukvårdens förmåga till helhetssyn och kontinuitet. För att få fungerande vårdkedjor måste primärvården, den kommunala omsorgen, den öppna specialistvården och sjukhusen samverka.

Äldre personer med olika diagnoser behöver vård av olika vårdgivare och professioner som kan ha olika huvudmän. Kommunerna saknar idag möjlighet att anställa läkare. För bättre samverkan mellan olika huvudmän diskuteras därför möjligheten att inrätta särskilda överläkarfunktioner på kommunal nivå. Läkarförbundet menar till exempel att kommunerna bör ges möjlighet att tillhandahålla läkarinsatser fristående från landstingets ansvar för läkarmedverkan.

Minivårdscentraler
På många platser i landet öppnar minivårdscentraler. På landsbygden kan det vara en mottagning som har öppet en gång i veckan med bemanning av sjuksköterska och undersköterska i en Bygdegård eller liknande. I större orter kan det vara en ”drop-in-klinik” med  utökad bemanning där även läkare ingår. Ett av många exempel är Tjörns kommun som erbjuder hälso- och sjukvårdsinsatser som ges av sjuksköterska, arbetsterapeut sjukgymnast och logoped. För hjälp från läkare ansvarar alltid vårdcentral och sjukhus.

Ytterligare läsning att beakta:

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)

2 a §/Träder i kraft I:2019-01-01/ Landstinget ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen

Lag (2018:553)

Kommunen har ett starkt ansvar för att ta hand om sina medborgare. Det finns alltså en uppsjö olika varianter för att åstadkomma detta avseende vård och omsorg. Det har inte så stor betydelse om vårdomhändertagande sker i form av privat regi, landsting/region regi, kommunal-region-regi eller i begränsad kommunal regi.

Närheten till befolkningen är det viktigaste. Landsbygdsbefolkningen måste få möjlighet att uppsöka vårdcentral inom rimligt avstånd från sin bostad.

Hemställer härmed
att Piteå Kommun ser till så att det finns någon form av vårdcentral i alla kommuncentra och delar av kommunen där befolkningen är koncentrerad

Skol och Landsbygdspartiet
Anders Nordin