Bakgrund:
Mindre kommuner kommer inte att ha resurser att ha egna upphandlingsorganisationer och därför kommer samarbete mellan kommuner bli nödvändigt i framtiden.
Många kommuner har kompetensbrist inom en mängd olika områden.
Det som står inför dörren är sammanslagning av kommuner. Alternativet heter dock samarbete. Närliggande kommuner med problem eller kommande allvarliga problem är Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn. Men även Piteå och Boden är trots sin relativa storlek kommuner med kompetensbrist. Även Luleå kan i vissa fall inräknas däri.
Behovet av ökat samarbete mellan kommuner är entydigt. Tre olika huvudområden kan utlokaliseras: strategiska påverkans- och utvecklingsfrågor, driftfrågor inom alla sektorer samt specialistfunktioner inom alla sektorer.
Men även miljönämndsfrågor liksom inköps- samt turismsamarbetet är viktiga områden där utökat samarbete behövs och som inte får glömmas bort.
Allt samarbete måste leda till nytta och detta bör då definieras som lägre kostnader och/eller högre kvalitet. Samarbete är en av de vägar man måste gå för att kunna nå nya lösningar. Samarbete måste då verkligen innebära att man tar hem vinsterna och därmed aktivt vågar ifrågasätta nuvarande strukturer och inordna sig i nya.
En utbyggd infrastruktur och goda boendemiljöer på landsbygden är de viktigaste områdena för att åstadkomma en positiv trend. Mycket av det som kallas samarbete idag är egentligen olika former av nätverk. Dessa kan vara viktiga och värdefulla men alla samverkansarenor som en kommun finns på bör regelbundet utvärderas och ifrågasättas utifrån ett nyttoperspektiv. Riktig samverkan/samarbete eller samlösningar kräver betydligt mer än nätverksträffar.
I en rapport: KFi-rapport nr 136; ”Urbaniseringens effekter för små och stora kommuner – En studie av hållbar utveckling” av Sara Brorström och Anders Parment har man intervjuat ett antal företrädare i ledande ställning för ett antal av Sveriges kommuner där även Piteå finns med.
Intervjupersonerna från Piteå menar att de försöker testa nytt, att vara innovativa. Ett problem är en urvattnad mediebevakning, och ett annat piteåandan, som beskrivs som att man kan bäst själv. Andan kännetecknas av att man inom kommunen umgås mycket i familjer och att man ” är emot allt tills man är för”. Det tar lång tid innan förändringar får fotfäste. I kommunen får de kämpa mot det som anses vara typiskt norrländskt: tungsintheten. Andan sägs vara en anledning bakom att kommunen har tagit emot få migranter, ”femte sämsta i landet”. Ett annat skäl till det uppges vara bostadsmarknaden, att det inte finns någon yta.
Kommunerna behöver samarbeta mer om kompetens.
Arbetsuppgifterna vid t ex arbete med byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen spänner över ett brett fält och kräver t ex olika kompetens. En del kommuner har ekonomiska möjligheter att ha anställda processledare som arbetar kommunövergripande med att kvalitetsäkra och vidareutveckla kommunens processer. I många andra kommuner måste en och samma person däremot ofta arbeta med betydligt fler arbetsuppgifter på byggområdet inom plan- och bygglagstiftningen och behöver därför ha en mer heltäckande kompetens.
Samma problem finns för att rekrytera ingenjörer, vårdpersonal och skolpersonal med flera. Problemet är att hitta rätt kompetens. En dellösning heter samarbete.
Gäller området älvdalskommunerna måste stationeringsorten vara Älvsbyn. En absolut förkastlig metod är att centrera den fysiska platsen till t ex Piteå. Geografiskt och mentalt så löser man inte problemet med att koncentrera till den ”starkare orten” i området.
Gäller samarbetet i fyrkantsområdet, Boden-Luleå, Piteå-Älvsbyn, blir den naturliga geografiska stationeringsorten Alterdalen-Sjulsmark. Den geografiska närheten till alla dessa fyra kommuner är mitten av området. Det är viktigt att bygga upp en naturlig samhörighet och samverkanskänsla om resultatet skall bli gott och samverkan skall kunna fungera. De ”starka” kommunerna kan inte se till sitt eget bästa utan måste se till helheten och nyttan för alla. Det är svårt att ändra betraktelsesätt för såväl politiker som för invånare. Men det måste till för att motverka den skadliga urbaniseringen, avfolkningen av landsbygden samt svårigheterna för de mindre kommunerna att överhuvudtaget fungera på ett acceptabelt vis.
Hemställer härmed
att
en prioriterad plan tas fram för att få till stånd samarbete för upphandling, kvalitetssäkring och kompetensförsörjning med ovanstående kommuner där så är möjligt utifrån den andemening motionen har
Skol och Landsbygdspartiet
Anders Nordin