Bakgrund:
Alla har vi ungefär samma behov av bostad, mat, kläder, transporter etc. Falukorven kostar alltså lika mycket för alla. Fördyringar på olika varor sker kontinuerligt. Detta uppräknas efter olika index – vanligtvis KPI konsumentprisindex.
En del yrkeskategorier har behov av större reallöneförbättringar än andra. En del har löner som är för höga för att motiveras av arbetsinsats eller kompetens.
Att uppräkna löner och arvoden utifrån en procentsats baserad på direkt index eller indirekt index (jämförelse med andra individer i andra grupper i någon form) är därför förkastligt. Den ekonomiska ojämlikheten har redan nu ökat i sådan omfattning att allt fler varningstecken övergått till skadlig påverkan på hela samhället.
För kommunens anställda och arvoderade bör därför löneökningar och arvodesökningar fortsättningsvis ske med faktiskt antal kronor. De med lägst lön bör få mera kronor och de med högst mindre när löner och ersättningar sätts och revideras.
Förtydligande
Ett exempel
Undersköterskelöner, månadslön nu, olika intervall procentuellt av alla
18 -19 999 kr 24,8 %
20 – 21 999 kr 28,4 %
22 – 23 999 kr 19,19 %
24 – 25 999 kr 8,46 %
Förenklat. Den som 20 000 kr/månaden får (efter förhandlingar) t ex 2 % lönepåslag = 400 kr/månaden.
Högre tjänsteman eller kommunalråd med t ex 90 000 kr/månaden får med automatik (inga större förhandlingar eller diskussioner) 1 400 kr mer i påslag (om vi nu utgår från att den allmänna löneökningen i procent var 2 %).
Medianlönen i Piteå är cirka 250 000 kr/mån eller cirka 21 000 kr/mån.
En anställd som i kommunen t ex har 40 000 kronor i månaden skulle därför kunna få 400 kr i löneökning. Lika många kronor som undersköterskan får i exemplet.
Piteå Kommun har antagit agenda 2030.
Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen innebär en vision och också ett slags definition av begreppet hållbar utveckling. Ett bärande tema i Agenda 2030 är frasen ”Lämna ingen utanför”. Statistiska Centralbyrån (SCB) har nyligen gjort en genomgång av hur Sverige ligger till i genomförandet av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. En av de utmaningar som man lyfter fram för Sverige är kopplade till ojämlikhet inom en rad olika områden.
Ett sådant är den ekonomiska ojämlikheten, där andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard har ungefär dubblerats under de senaste 20 åren och är nu cirka 15 procent av befolkningen, något högre för kvinnor. Ökningen är kopplad till att inkomstökningarna varit större för dem som har högre inkomster än för dem som har lägre inkomster. Utvecklingen ökar med stor sannolikhet den politiska polariseringen i Sverige.
För mera studier finns information att hämta på följande länkar:
Enligt Eurostat är vi i dag det minst ekonomiskt jämlika landet i Norden. SVT Nyheter (uppdaterad 2020). https://www.svt.se/…/fyra-forklarande-punkter-darfor…
I 275 av Sveriges 290 kommuner har gapet mellan fattiga och rika ökat. SVT se:
https://www.svt.se/…/okade-skillnader-mellan-fattiga…
Inkomstklyftor ökar Lunds Universitet:
https://www.ehl.lu.se/…/inkomstklyftor-och-regional…
Sverige är det land i västvärlden där ojämlikheten ökat mest under de senaste decennierna.Landsorganisationen (LO): https://www.lo.se/start/lo_fakta/program_for_jamlikhet
I Piteå var medianinkomsten år 2017 243 600 kr. Detta beräknat utifrån den disponibla inkomsten, alltså summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. SVT se: https://www.svt.se/datajo…/inkomstklyftan-i-din-kommun/…
Den disponibla inkomsten är cirka 10 procent lägre i glesbygd än för riket i snitt:
Även landsbygdsperspektivet må införas som betraktelsegrundAgriFood Economics Centre; Ekonomihögskolan vid Lunds universitet: https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1995
Hemställer härmed att
man utreder möjligheten att löner och arvoden fortsättningsvis uppräknas med antal kronor och inte utgår från någon form av index och inte heller utifrån ett genomsnitt av den procentsats som anställda i kommunen fått i lönehöjning.
Utredningen bör beakta och vara uppmärksamma på vad som övrigt framförs i motionen och i bifogade länkar. T ex att de med lägst lön får mera ökning av kronor i lönekuvertet än de med högst.
Skol och Landsbygdspartiet
Anders Nordin