De närmast kommande åren kommer behov av elektricitet öka starkt. Vi måste förbereda oss på detta och agera så att vi undviker att drabbas av för dyra el-räkningar. 

Vi har därför skrivit följande utrednings-motion.

Själva att-satsen finns i slutet av texten. Nedanstående textmassa består av lite bakgrundsfakta.

Vi upplever nu i första hand en omställning från fossildrift till eldrift av såväl tungdragare/lastbilar, bussar och personbilar. I och med Norrbotniabanans förverkligande räknar Trafikverket med att de spårbundna transporterna kommer ta över gods från såväl fartyg som från tradare. De kommande fossilfria stålverken i Luleå/Boden/Gällivare liksom batterifabriken/konstgödselfabriken i Skellefteå kommer kräva enorma mängder elektricitet.

Vi kan framöver räkna med att elpriset i alla medlemsländer i Nord Pool kommer att bli tämligen lika. Vi kan räkna med att elpriset för oss boende i Piteå blir betydligt högre i jämförelse med dagens elpris.

Tanken är den att Piteå Kommun ”hyr” tak från privatpersoner eller mindre företag för en mycket låg symbolisk summa.
Kommunen betalar hela kostnaden för solpanelernas uppsättning och drift. När kommunen fått sedvanlig årlig profit från el-försäljningen och när totalkostnaden är återbetald, vilket kan ske efter 10-15 år, så övergår anläggningen till ägaren av taket. Anläggningen har en driftstid på minst 30 år.

Ett annat alternativ kan vara att husägaren inte behöver betala för den el som produceras av taket och som används av husägaren.

Detta kommer gynna speciellt de som bor på landsbygden där det finns en stor mängd användbar takyta, som härrör från den tidsepok då det fanns många aktiva lantbruk på landsbygden.

Det kommer också ge ett betydande bidrag till det elbehov som snart kommer inträffa med hänsyn till kommande el-intensiva industriers etablering. Dessutom blir det både tryggare och säkrare för oss i Piteå ju mer lokalproducerad småskalig elproduktion vi kan få tillgång till.

Många tror nog att vintrarna i Norrbotten är alldeles för långa och mörka för att det ska vara någon idé att använda sig av solenergi, men det är en myt som det är dags att slå hål på en gång för alla! Den totala skillnaden i solinstrålning mellan norra och södra Sverige är bara cirka 10 %. Vi i Norrbotten har alltså bara cirka 10 % mindre solinstrålning än i södra Sverige och det vägs dessutom nästan upp av den ökade produktionen här i norr på grund av snöreflektionen och vårt kalla klimat.

Se bild där Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå jämförs.

 

Vattenfall info:
”Men generellt kan man säga att om man installerar solceller för ungefär 100 000 kronor villa kan du minska din elräkning med 6 000 kronor per år. Det betyder att avkastningen ligger mellan 5 och 7 procent – vilket är bättre än bankräntan.

I genomsnitt har du betalat av din solcellsinvestering på ungefär 15 år. Man beräknar att solceller har en livslängd på minst 30 år, vilket betyder att den el som är egenproducerad blir gratis el under resterande livslängd. Producerar du mer el än du använder kan du sälja din överskottsel till Vattenfall. För en normalstor villa kan det bli en vinst på runt 5000 kronor per år. Oavsett var du bor och vilket nätbolag du har kan du teckna avtal om att sälja din solel till Vattenfall.”

Man kan naturligtvis sälja sin överskottsel till den som betalar mest.

Piteå Kommun har naturligtvis en bra möjlighet att låna till investering av solel. Och det finns naturligtvis flertalet varianter som man kan undersöka för att ekonomiskt förbättra ett boende på landsbygden utifrån etableringen av sol-el-anläggningar på de byggnader som är lämpliga för just denna el-produktion.

Bankerna erbjuder olika former av lån till just sol-el-produktion. Här är ett exempel som kan gett hum om kostnader och vinst. Detta från SEB: ” Exempel på lånekostnad för bolån

Med ett lånebelopp på 100 000 kronor, en rak amortering på 30 år, en ränta på 1,39 procent och automatisk betalning så blir den effektiva räntan 1,4 procent. Den första månadsbetalningen blir då 394 kronor. Om räntan är oförändrad under lånets amorteringstid (30 år) blir det sammanlagda beloppet du betalar 111 634 kronor före skattereduktion. Efter en skattereduktion på 30 procent blir det totala sammanlagda beloppet 108 144 kronor. Antalet avbetalningar har då varit 360 stycken.”

Här lite mer bakgrundsfakta om vad vi har att förvänta oss:
Nord Pool är den nordiska elbörs som startades 1996 av Sverige och Norge. Medlemsländer är numera Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Nord Pool runs the leading power market in Europe, offering both day-ahead and intraday markets to its customers.

På spotmarknaden Nord Pool fastställs priset dagligen timme för timme. Priset kallas spotpris och styrs bland annat av om elnätet har kapacitet att överföra elen mellan olika områden. Priset är samma för hela börsområdet. Om det inte finns kapacitet uppstår så kallade prisområden där priset kan avvika från det gemensamma priset, systempriset.

Spotpriset är det grundpris som prissättningen av ditt rörliga elpris utgår ifrån.

På terminsmarknaden handlas terminskontrakt upp avseende elleveranser längre fram i tiden. Kontrakt handlas som prissätter el upp till 5 år framåt i tiden. Prissättningen på terminsmarknaden utgör en bas när ett fastprisavtal mot kund prissätts.

Svenska Kraftnät och den tyska stamnätsoperatören 50 Hertz tecknade idag ett intentionsavtal för en ny högspänningsledning mellan Sverige och Tyskland. Kabeln förväntas vara i drift senast år 2025 och är nästa steg i ambitionen om en ökad integrerad europeisk elmarknad.

NordSyd. Det är namnet på Svenska kraftnäts största investeringspaket någonsin och innebär en kraftfull förstärkning av stamnätet mellan elområde 2 och 3 i mellersta Sverige. Målet är att öka överföringskapaciteten från norra Sverige där en stor del av elen produceras till södra Sverige där merparten av elen förbrukas. Då skapar vi ett mer robust och flexibelt stamnät för Sverige.

I takt med de skenade prisskillnaderna på el mellan norra och södra Sverige har det rests krav på att se över indelningen av Sverige i fyra områden.
De förslag på nya områden som Svenska Kraftnät föreslagit, utifrån hur överföringsbegränsningar i elnätet verkar i dag, ser ut som följande:

Ett nytt elområde för Storstockholm plus en hopslagning av de två nordliga elområdena och en sammanslagning av de två sydliga.

Hemställer härmed
att man utreder hur man på bästa sätt kan förverkliga en sol-els-produktion genom att främst utnyttja den oanvända resursen som landsbygdens många byggnader utgör och som gynnar husägarna i både kort och lite längre tidsperspektiv.




Kompletterande information: Från 2022-01-07.

Regeringen vill underlätta för mikroproducenter av förnybar el genom att i de flesta fall ta bort nätavgiften för dem, även om de bara är producenter.

Förslaget som finns beskrivet i lagrådsremissen ”Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet” tillstyrks av de flesta remissinstanser, dock med undantag av Vattenfall. Vattenfall pekar på att en ändrad anslutning från konsumtion till enbart produktion kan påverka elnätet i stort och föranleda nätinvesteringar som kundkollektivet får bekosta.

Förslaget går ut på att en mikroproducent av till exempel solenergi eller vindkraft ska kunna undantas från nätavgiften för inmatning utan att vara nettoanvändare av el.

Bakgrunden till förslaget är att regeringen tycker att det är angeläget att de allra minsta mikroproducenterna, det vill säga de som kan ha rätt att undantas från nätavgiften, får starka incitament att investera och producera förnybar el.

”Kravet på att mikroproducenten ska vara nettoanvändare kan avhålla nya producenter från att investera i mikroproduktionsanläggningar, eftersom även små avgifter har betydelse för om en sådan investering ska ske eller inte. Kravet kan även medföra att befintliga mikroproducenter minskar sin produktion för att inte vara tvungna att betala nätavgiften för inmatning. Kravet på att mikroproducenten måste vara nettoanvändare under ett kalenderår innebär även en administrativ börda för nätföretagen”, skriver regeringen i lagrådsremissen.

Skol och landsbygdspartiet

Anders Nordin