Bakgrund:

Betänkande av 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande Stockholm 2016

 SOU 2016:5

http://data.riksdagen.se/fil/FCDC876C-2CA9-4A4B-A9FF-A9FB9F234A87

Förslagsrätten infördes mot bakgrund av ett förslag från Kommundemokratikommittén. Betänkandets titel ” Att vara med på riktigt” är en träffande beskrivning av hur det argumenteras för förslagsrätten så- väl i betänkandet (SOU 2001:48) som i propositionen (prop. 2001/02:80). Det symboliska värdet i att ge medborgarna en rätt att initiera ett ärende underströks av kommittén liksom förslagsrättens positiva påverkan på det lokalpolitiska engagemanget.

Förslagsrätten kunde minska avståndet mellan väljare och förtroendevalda och leda till fler politiska diskussioner mellan valen. Förhoppningen var att den representativa demokratin skulle stärkas och fullmäktige vitaliseras genom införandet av förslagsrätten. Det framfördes dock även farhågor om att förslagsrätten skulle kunna vara en utmaning för den representativa demokratin genom att medborgarna nu inte skulle behöva engagera sig i ett politiskt parti för att föra fram sina synpunkter. Motiven för att ge unga personer som saknar rösträtt en möjlighet att väcka ärenden var främst en önskan om att öka barn och ungas delaktighet i den kommunala demokratin och att stärka deras kunskaper om hur den kommunala politiken och förvaltningen fungerar. 

Att införa en möjlighet för medborgarna att lämna medborgarförslag är frivilligt för kommuner och landsting. Enligt Demokratiutredningens undersökning hade tre av fyra kommuner och landsting infört förslagsrätten 2015. De flesta kommuner och landsting anger att motiven för att de infört medborgarförslaget var att minska avståndet mellan väljare och förtroendevalda.

Demokratiutredningen föreslår följande:

Folkmotion ersätter medborgarförslag och bestämmelserna om medborgarförslag ska upphävas

13.5.1 Folkmotion ersätter medborgarförslag

Vårt förslag: Ett nytt verktyg ska införas i kommunallagen för att främja dialogen mellan väljare och förtroendevalda, en möjlighet att väcka ett ärende i fullmäktige genom en folkmotion. Ärende i fullmäktige får väckas om en folkmotion får stöd av minst en procent av de folkbokförda i kommunen eller i landstinget. Det är antalet folkbokförda den siste december året före det år som folkmotionen lämnas in som är utgångspunkten vid beräkningen av en procent.

Problem: Syftet med medborgarförslag är att medborgare kan initiera ett ärende för att på så sätt minska avståndet mellan väljare och förtroendevalda.

Detta har inte blivit fallet. Demokratiutredningens förslag att ersätta medborgarförslaget med folkmotion förbättrar/minskar inte avståndet mellan väljare och förtroendevalda.

Låt oss exemplifiera från våra egna erfarenheter av att lämna medborgarförslag och medborgarförslag som lämnats in av grupp av undertecknare avseende skolfrågan i Barn och utbildningsnämnden. Men problembilden gäller alla nämnder. 

Ärendegången är därmed följande:

Ett medborgarförslag skrivs utifrån en mängd fakta och kunskap som samlats in och sammanförts.

Medborgarförslaget lämnas skriftligen in och handhas av i detta fall av Barn och utbildningsnämnden.
Nämndens majoritet diskuterar förslaget och fattar i princip ett beslut som läggs fram till kommande nämnds sammanträde.

På nämndens möte har samtliga undertecknare möjlighet att närvara.

De har därmed möjlighet att muntligen berätta igen vad medborgarförslaget innehåller eller läsa upp samma skriftliga text.

Därefter är de utestängda från allt fortsatt deltagande. De har ingen möjlighet att fråga, lägga fram ytterligare argument, lägga fram ytterligare kunskap, peka ologiskheter eller fråga enskilda ledamöter eller överhuvudtaget debattera eller diskutera den fråga som de är mest insatta i av alla.

Därefter övertas frågan och möjligheten att fråga, kritisera och debattera av oppositionen. En opposition, vars ledamöter, i bästa fall är någorlunda insatta frågan. Men i jämförelse med gruppen är kunskapen betydligt mindre. Medborgarförslagsställarna får inte överräcka information till någon ledamot av nämnden. Däremot kan en ledamot själv fråga någon av gruppen, vilket i bästa fall inte ger mycket tillskott till behandling av sakfrågan.

Istället för att åstadkomma ett närmande mellan medborgare och politiker blir resultatet det motsatta. Att inte med egna ord få tillåtelse att deltaga i en kommunikation med politikerna i ett ärende som kan vara av oerhörd stor vikt för förslagsställaren ger därför en kraftig näring till det så kallade politikerföraktet.

Hemställer därför att följande beslut tas

att när ett medborgarförslag lämnats och behandlas i en nämnd eller styrelse eller motsvarande skall medborgarförslagsställaren ha rätt att med egna ord få deltaga i den diskussion, debatt och sakframställan som då kan inträffa.

Med medborgarförslag menas nuvarande definition av medborgarförslag men också kommande ersättningsform typ folkmotion.

Skol och Landsbygdspartiet

Anders Nordin                Petra Fojtikova               Niklas Dimeus